Tankar i bajsvagnen
Vi vet att det behövs mat och vatten till afrikas horn och vi vet att folk där svälter, men vad gör vi? Jo vi gör en massa reklamfilmer om det, vi skriver reklamutskick om att det behövs mer och mer pengar och vi ber ständigt om mer pengar.
Nu förstår jag självklart att det behövs reklamer för att folk ska veta vart pengar skall skickas men iaf, tror ni barnen på afrikas horn bryr sig om ifall det är mer reklam och annonser på aftonbladets hemsida eller om det är en stor planch om det vid en busshållsplats?
Mitt i mitt plattande kom jag på mig själv att bara stå och stirra på skiten, fundera på hur i all världen det kommer att gå, hur många liv kommer att försvinna innan det blir bra? Här sitter jag och fundera på hur man vet att man är lycklig, tror ni barnen på afrikas horn någon gång har varit lycklig?
Imorgon är jag ledig så då får jag mer tid till att fundera och tänka på saker...
Att vara lycklig är att inte behöva fundera på när man är lycklig
Dagligen strävar vi efter lyckan, vi strävar efter att få känna den underbara känslan av att "nu är allt bra". Men vet vi verkligen om när lyckan är fulländad eller är vi så väldresserade att vi bara har vissa dagar då allt känns "rätt bra" och att vi då säger att vi är lyckliga.
Kan en människa i ett krigsdrabbat land vara lycklig någon gång eller kan dem bara känna motstånd och ja helt enkelt vara olycklig? Är ett barn som ligger på golvet och skriker efter en leksak olycklig eller bara ett bortskämt barn som borde bli tillsagd?
Och sen kommer vi till ordet glädje, är det samma som lycka eller är lycka bara ett annat ord för glädje?
"Glädje är ett känslotillstånd av tillfredsställdhet". Men spelar inte känslor in på lycka?
Ledig dag med massor att göra.
Menmen jag hade tusen saker att göra idag så det var bara att sätta igång, dock hamnde jag framför TV:n med en av filmerna jag har kvar att se.
Efter lunchen tog jag mig en sväng till Simrishamn och hamnade på en uteservering med en kopp te och en bakelse, underbart säger jag bara!!! Strosade runt lite och ångrade att jag inte tog med kameran, hade kunnat bli ett par rejält bra bilder menmen. Gick inte på team sportia och införskaffade mig ett par nya springskor, kanske dags att sätta igång och röra på mig om det ska bli någon förändring.
Lelle skulle få vila idag men jag tog med honom på en promenad runt odlingarna för att han iaf skulle få röra på sig mer än att bara gå i hagen, tro mig han uppskattade allt grönt gräs han fick äta.
Men nu säger hjärnan till att det är dags att sova, jag har 15 minuter på mig att gå till sängs då det är en regel för mig att sova kl 22 :)
Kivik
Mycket att ta in...
Vi jobbade mkt med att Lelle ska gå fram, få mer framåtbjudning och tro mig igår när jag var ute och galoppade på ängen så hade han rejält med framåtbjudning dock åkte bakdelen upp emellanåt så det blev stupbjudning.
Men som sagt idag red vi på banan och det blev utan stigbyglar och jag rider ju numera i hoppsadel rätt ofta så det är nu dags att tänka om lite granna. Men det gick rätt bra faktiskt. Lelle blev lite trött mot slutet men lyssnade väldigt bra när jag satte mig tyngre i sadeln för att korta galoppen och ökade på bra när jag ger honom tillåtelse.
Lelle går i skrittmaskinen på förmiddagarna ca 1 timme innan han går ut i hagen och han gillar det faktiskt, det ser ut som att han säger "hej där, jag heter Prins Lennart och kommer från Norrland". Ja ni kan ju tänka er själva, han ser platsar inte direkt in bland alla tävlingshästar som är fit for fight men vänta ni bara snart är Lelle Lennart slimmad och redo för...Ja vad är han redo för? Jaja det kommer vi nog på sedan.
Nu ska jag sova, E och jag har väl haft något slags filmmaraton sedan i måndags kväll, riktigt trevligt, dock för mkt att äta.
Tjing tjing på er
Tummen mitt i handen eller spiken i fingret
Vi började och det blev då dags för mig att slå med hammaren på den där plåtsaken. I början gick det riktigt bra, slog i spikarna och det blev riktigt fint. Nu är det ju så att jag kan vara lite klantig av mig utan att jag märker det. Märkte dock att jag slog i fingret lite men inte så att det gjorde ont...Till C sa "Magda du blöder på fingret." Äh tänkte jag och sa till honom att det var inte så farligt, bara en liten skråma. C gav sig dock inte utan sa "Magda du BLÖDER verkligen på fingret." Jaja tänkte jag och titta ner och får se till min förskräckelse att jodå visst blödde jag och visst hade jag spikat mig i fingret. Inte nå djupt men nog blödde det för jag hade lyckats bloda ner plankorna till grinden.
Så hur blir det? Martin Timell är jag välkommen eller blir det Ernst för min del? Ska jag satsa på en karriär inom snickeriverksamheten eller är det lika bra att förtidspensionera sig? Tror jag ska sova på saken och le när klockan ringer imorgon bitti och jag bara kan stänga av den och somna om och sova tills, ja när jag vill eftersom jag är LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG!!!!!
Ja just ja, Lelle har gått i skritten med en kompis idag, så duktig pojke!!! :)
Lördag.
Red för Peder på eftermiddagen och vi hoppade ett par skutt och till slut så gick det bra för mig och Lelle, måste få fram honom med för skänkeln och inte bara rusa iväg innan hindret och typ slänga sig till höger.
Men men allting kommer till slut, jag kan inte tro att allt händer över en natt, man måste ta det lugnt.
Nu ska jag sova och hoppas på en lugn dag imorgon.
Skrittmaskinen
Idag har Lelle gått i skritten själv, eller ja i börjar var jag med hon men när han var mogen fick han gå själv vilket han inte förstod alls varför han skulle, var mkt bättre att ha matte med eftersom hon hade godis i fickan. Men han fick gå säkert 10 min innan han lösgalopperades i ridhuset vilket var välbehövt.
Men som sagt jag tog med mig Erika till stallet för ett par foton, typ före och efter bilder men som ni ser på nedersta bilden ville Lelle mest pussas.
Ogmore by sea
Härligast vore att åka dit nu eller ja snart och bara vara, bara ta det lugnt och umgås med alla. Dagligen tittar jag efter jobb/skolor där, ifall det skulle dyka upp något. Men just nu är jag här och det är här jag ska vara.
Pappa
När själen ger upp och lämnar jordelivet,
tar kroppen slut och tar de sista klivet.
Anhöriga lever kvar och tårar rinner ner längs kinden,
och de ända som finns kvar är fina minnen.
Minnen av sin fru/man, mamma/pappa, Syster/bror eller dotter/son.
Det man då glömmer är att människan endast är här i lån.
Den stora sorgen är saknaden,
och det är den som aldrig lämnar en.
Själen förvandlas till en fågel på din axel som allt ser och hör,
det är då man förstår att de aldrig dör!
Min älskade pappa kämpade länge mot dödens klocka, varför? vem vet. Kanske kämpade han för att han ville leva med oss, ville se oss alla växa upp till egna individer, växa upp till egna människor, att vi skulle bli något. Men han orkade inte. Han lämnade mig, oss, alla för ett liv utan smärta, ett liv utan hopp och förtvivlan. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, undrar hur det vore om han aldrig hade blivit sjuk, om han aldrig hade dött.
Älskade underbara pappa jag saknar dig, kom tillbaka...
???
Uppehåll...
Mamma jag vill galoppera!!!
Under hela ritten pratade jag med G och jag vet inte hur många gånger Lelle försökte fatta galopp utan att jag var beredd.
Men nu kommer det en bild på ett av mina ben. Här är såret rentvättat, vill inte visa hur det ser ut efter en jobb dag, rätt så varigt och äckligt.
Det är inte så roligt att behöva ha strumpor, byxor eller skor. MEN jag gillar mitt jobb även om det stundvis kan vara rejält irriterande. Nu ska jag dock faktiskt gå och sova, tro det eller ej.
En dag ska vi också hoppa...Eller inte...
Idag har jag varit ledig och ringt massa samtal och ordnat med mediciner hit och dit vilket har resulterat i att jag inte får äta medicinen längre för att benen och fötterna har blivit som dem har blivit så nu är det bara att hoppas att det ordnar sig fort innan jag börjar må dåligt.
Eftersom jag inte får i fötterna i något annat än tygskorna så har Lelle fått en dusch och promenad idag vilket uppskattades sisodär. Att duscha är fortfarande ingen hit, sparkar gärna åt vattnet. Promenaden var jättebra speciellt eftersom han fick äta gräs och mysa i solen precis hur mycket han ville.
Imorgon ska jag jobba, hoppas att fötterna orkar med, dom ser ut som ballonger på morgonen och såren ska vi inte tala om...
Natti natti.